Men det gör inget det finns ju ingenting att förstå bara tugga och svälj

Sitter och försöker förbereda mig så bra som det nu går inför en engelskapresentation. Är ganska övertygad om att det inte är förberedelserna det är fel på om jag failar, utan min nervositet.
Eller är det kanske mitt lugn, eftersom det ju faktiskt är det som inte infinner sig när jag som mest behöver det?

Från tiden då löven fortfarande satt på träden och inte i en brun sörja nedanför.