ingenting alls

Sitter i min säng som egentligen inte är min. I huset som jag egentligen inte bor i. Ihopträngd med 5 personer som tydligen ska vara min familj. Bra.

Jag borde plugga. Läxorna som är så små en och en hopar sig och reser sig som stora berg framför mig. Ber som jag vet att jag måste ta mig över. Någon gång, någonstans. Inte nu.

Två hästar betar i en hage i närheten. Våra. En är stressad och osocial, en är lugn och sällskaplig. En är vacker, en är stilig. Båda är mina favoriter.